I oktober i fjol tappade
jag all lust för naturfotografering.
Kände att fotograferingen kom
i första hand att jag inte njöt av stunden och lugnet när jag satt ute med kameran i
naturen utan att jag bara skulle prestera.
Så jag beslöt att ta en paus, den blev längre än jag trodde.
Men nu känner jag att suget
börjar komma tillbaks igen.
I tisdags bokade jag 4 övernattningar
i Falköping i slutet av mars, då skall jag bara känna lugnet njuta
av alla Tranor, Svanar och alla andra fåglar som finns där upp vid Trandansen i
slutet av mars.
Bokade faktiskt ett gömsle
också där uppe.
Det är de minsta gömsle jag
suttit i 90+190 och takhöjden är 130.
Man går in i gömslet kl. 4.30
och går ut kl.21.00 så under 16 timmar
har man inte en chans att rätta på ryggen.
Det är ganska slitet att
sitta så många timmar i ett sådant litet gömsle.
Och bilder kan man ta i
gryning och skymning, under dagen är ljuset så platt och tråkigt för riktigt
bra bilder.
Men det är en häftig
upplevelvelse att kunna sitta några meter ifrån och höra och studera tranorna.
Fast varje gång jag krupit ut
från gömslet har jag tänkt ALDRIG MER, men man glömmer fort.
Bilden på tranorna
fotograferade jag 2014 vid ett fält intill Trandansen.
Tycker att man nog inte måste ligga i ett gömsle. Tranmassan ser man ju så bra och nära med tub eller tele. Men jag är ju i nte naturfotograf så jag kanske nöjer mej med lite.
SvaraRaderaHa, nog inget för mig, är jag rädd. Den sortens tålamod är jag inte alls utrustad med. Annars kunde det kännas häftigt att för en gångs skull kunna lämna de långa objektiven hemma. En eller fler dagar i gömslet?
SvaraRaderaSjälv har en veckas semester med start 1 april. Några dagar hoppas jag få vika till eventuellt dansande tranor vid Tåkern. Annars finns där så mycket annat att fotografera.
/ Deerhunter
Håkan det är en härlig känsla att vara ett par meter ifrån tranan och studera och höra den.Klas det är bara knappt 16 timmar i gömslet men det räcker.
SvaraRadera