En av juldagarna för något år sedan hälsade jag på hos mina svärföräldrar som bor på en liten gård i Övedskloster.
Den här vintern var svår mot viltet, svärfar stödutfodrade fasanerna som fanns runt gården.
Men även rådjuren hittade ditt.
När jag kom dit på eftermiddagen då hade min svärfar öppnat ett fönster på vinden i logen som vette ut mot foderplatsen .
Svårfar hade även satt en stol vid fönstret, på stolen hade lagt en fårskinnspäls för att jag inte skulle frysa.
När jag kom tyckte han jag kunde gå upp direkt och sätta mig vid fönstret och försöka få en bild på rådjuren.
När jag kom tyckte han jag kunde gå upp direkt och sätta mig vid fönstret och försöka få en bild på rådjuren.
Som tur är har jag alltid ett 300/4,0 i bilen, och från fönstret till foderplatsen var det knappt fyrtio meter, så det skulle nog funka.
När jag tittade ut var fasanerna redan på plats, efter en stund kom där ditt några rådjur för att äta.
Satt och studerade dom medan jag tog några bilder.
Helt plötsligt kom där en flock gulsparvar och landande mitt bland fasaner och rådjur.
En av gulsparvarna landar på en gren, fast det ser ut som den sitter på rådjurets öra.
Det var då jag tog den här bilden, allt som allt satt jag nog där bara trettio minuter.
Lättare kan man nog inte ha det som naturfotograf.
Jag har oxå inrättat det bekvämt för mig. Med min Pentaxutrustning och med 300:at på har jag hittat ett fönster jag kan fotografera igenom. Ett fönster som till skillnad från övriga är plant och ger minimala skärpe/kontrastförluster. Med denna utrustning. Mitt andra märke går inte alls att använda för detta jobb. Så stolen fram, kaffet på och där kan jag sitta så länge jag har lust, varje dag. Det där du berättar om gulsparven var en kul detalj jag nog inte tänkt på annars.
SvaraRadera/ Deerhunter
Hej Klas, här hemma kan jag inte ta genom fönsterrutan, måste sitta utanför.
SvaraRaderaMen det hade varit bekvämt att sitta inomhus.