Ännu några bilder på en av Övedsklosters ståtliga vita dovhjortar.
När det gäller mina naturbilder så är det turen som avgör om det blir bra eller dåligt.
När jag sätter mig ute i skogen för att njuta och försöka ta en bra naturbild, så väljer jag ut en plats där jag vet att djuren brukar passera.
Många gånger kommer djuren, men oftast där jag inte har planerat.
Som den här dovhjorten, visste på ett ungefär när den passerade genom den här nyodlingen.
Och visst kom den, fast på fel ställe, den passerade bakom mig bland en massa sly och träd.
Då får man sakta vända sig om, så ljudlöst som möjligt, och i det här fallet så såg eller hörde dovhjorten mig innan jag såg den.
Därför hittade jag dom här bilderna i min skräpmapp, där bilder som jag inte är nöjd med hamnar.
Men det känns bra i själen att bara få sitta och njuta av ett sådant här vackert vilt, men visst, lyckan hade varit total om jag hade lyckats få en bra bild också.
Men det är tjusningen med naturen, för man vet aldrig vad man får uppleva där ute.
Nog krävs det lite mer än tur för att du skall fånga en bra bild. Eller som en legendarisk golfare sa när han vunnit en tävling och någon påpekade att han haft mycket tur som vann. "Du skulle bara veta hur mycket jag tränat för att ha så mycket tur". I ditt fall tror jag det handlar om en viss blygsamhet att hänvisa till tur. Jag är övertygad om att din kunskap om djuren och markerna samt ditt bildseende är viktigare än tur. Lite tur ovanpå det skadar klart inte. Ser fram emot mera "turbilder" i din blogg.
SvaraRaderaHade bilderna redan funnits klara att s a s hämtas når man kommer in i målområdet, hade ju i mitt tycke en stor del av tjusningen med naturfotografering gått förlorad. För det mesta misslyckas jag, men nån gång lyckas man med den där eftertraktade bilden. Efter ha först spårat upp viltet, smugit sig på kameravinkeln och distansen känns rätt. Vilken lyckokänsla man belönas med ! En portion slump finns och ska finnas och tillsammans med frustration över uteblivna bilder, lyckorus efter någon lyckad är det nog orsaken till att man gång på gång dras ut i vildmarken. När huset istället skulle må bättre med en omgång målarfärg.
SvaraRadera/ Deerhunter
Hans-Ove och Klas, tack visst är bildseende, kamerateknik och kunskap om naturen avgörande för att få en bra bild.
SvaraRaderaMen sen är det tur att det vilda kommer precis där man hoppas, kommer det 10 meter fel kan bilden bli till något annat.