Den 28 mars 2008, var en grå, mulen och trist dag vädermässigt.
Själv var jag glad och förväntansfull.
Jag hade för första gången hyrt in mig i ett gömsle och skulle försöka prova att fotografera örn.
Mina förväntningar var stora.
Sidan om mig satt min naturkollega och fina kompis Ida C Nilsson.
Det hände inte så mycket fram till strax efter kl.13.
Men så äntligen kom där en havsörn som flög och satte sig högt upp i ett boketräd ett par hundra meter från gömslet.
10 minuter senare landade den fint på en gren 30 meter framför oss.
När klockan visade på 13.18, just då i det ögonblicket tog jag bilden som blev "Årets naturbild " 2009 i Årets bilds tävling.
Jag visste det naturligtvis inte då, men visste att jag fått en bra bild.
Det känns alltid i min mage när jag någon gång tar en bra bild.
En mjuk, varm skön känsla som sprider sig behagligt i hela magtrakten på något vis.
Då brydde jag mig inte om att jag suttit 8 timmar i ett dragigt kallt gömsle, och jag var tvungen att sitta där sex timmar till.
Att jag knappt sovit något på natten innan, skänkte jag inte tanke åt.
Att jag fastat minst ett dygn innan för att det inte fanns någon toalett i gömslet, och att jag fick pinka i en plastflaska om det behövdes, det brydde jag mig inte hellre om.
Då kändes det bara så förbaskat bra i fotografsjälen, just då i det ögonblicket.
Nästan ett år efter, när jag skulle välja vilken bild jag skulle skicka in till tävlingen så valde jag mellan dom här två.
Undrar om den understa hade vunnit?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar