Den 13 februari 2009 gick larmet bland Sveriges fågelskådare.
En boende på Talltitegränd i Klågerup hade sett på våra breddgrader den ovanliga fågeln taigatrasten.
Efter det blev ingeting sig likt under några dagar i villakvarteret.
Det blev parkeringskaos i villagatorna av alla som ville dit och se och fotografera fågeln.
Fem dagar senare åkte jag dit, hade jag tur så kanske jag fick se en skymt av den.
Lugnet hade åter kommit till villakvarteret, det var bara jag ensam på gatan.
Inte en enda fågelskådare i sikte.
Jag tog upp kameran och ställde skarpt på ett av buskagen där fågeln hade varit.
Tänk, det första jag såg var en taigatrast som tittade in i kameran.
Snacka om att ha tur.
Visst. Mycket tur, men oxå smartness. Med erfarenheten kommer den där intuitionen. Dessutom förmåga att perceptuellt filtrera bort oväsentliga former som grenar, kottar och löv för att istället rikta in sig på relevanta gestalter/former. Grattis i efterskott!
SvaraRadera/ Deerhunter